Bell Hooks, född Gloria Jean Watkins den 25 september 1952 i Hopkinsville, Kentucky, var en amerikansk författare, feministisk teoretiker, kulturkritiker, poet och professor som revolutionerade samtalet om ras, kön, klass och kärlek. Hon avled den 15 december 2021 i Berea, Kentucky. Hooks var en pionjär inom den intersektionella feminismen – långt innan begreppet blev allmänt använt – och hennes arbete förenar teori, aktivism och vardaglig erfarenhet i ett språk som når både akademi och allmänhet.
Namnet Bell Hooks – ett medvetet uppror mot ego
Det var inte slump att Gloria Jean Watkins skrev under namnet bell hooks med små bokstäver. Hon tog namnet efter sin mormorsmormor, Bell Blair Hooks, men valde gemener för att, som hon sa, ”låta det viktiga vara mina idéer – inte mitt namn”. Det blev ett symboliskt motstånd mot individualism och hierarki, en konkret handling som speglade hennes övertygelse om att fokus skulle ligga på kollektivet och tankarna, inte på författarens ego.
Från segregerat Kentucky till akademisk förgrundsgestalt
Hooks växte upp i ett samhälle där rasistiska strukturer var djupt inrotade. Hennes far arbetade som vaktmästare på posten, och hennes mor var hemmafru. Hon gick i segregerade skolor där hon både upplevde kärlek från lärare och begränsningar från ett rasistiskt system. Denna dubbla erfarenhet blev grunden för hennes framtida analys av makt, förtryck och utbildning.
Efter high school studerade hon engelska vid Stanford University, där hon tog examen 1973. Hon fortsatte med en master i engelska vid University of Wisconsin–Madison och disputerade senare vid University of California, Santa Cruz med en avhandling om Toni Morrison. Hennes akademiska bana förde henne till universitet som Yale, Oberlin College, City College of New York och senare Berea College, där hon grundade The bell hooks Institute 2014.
Ain’t I a Woman? – boken som skakade feminismen
Med Ain’t I a Woman? Black Women and Feminism (1981) slog bell hooks igenom som en kraftfull och radikal röst. Boken analyserade hur rasism och sexism samverkat för att forma svarta kvinnors liv – och kritiserade den vita medelklassfeminismen för att osynliggöra dessa erfarenheter. Hon visade hur slaveriets arv fortsatt påverka svarta kvinnors roller, självbild och möjligheter.
Den här boken gjorde hooks till en central figur inom feministisk teori och betraktas idag som ett av de mest inflytelserika feministiska verken under 1900-talet.
Feminist Theory: From Margin to Center – makten flyttas utåt
I Feminist Theory: From Margin to Center (1984) utvecklade bell hooks sin idé om att feminismen måste inkludera alla kvinnor, inte bara de som redan har socialt kapital. Hon menade att verklig förändring kräver att marginaliserade röster sätts i centrum – att de som drabbas mest av förtryck ska leda kampen mot det.
Hon kritiserade den akademiska feminismen för att vara elitistisk och fjärmad från vardagslivet, och argumenterade för att feminism är för alla, något hon också utvecklade i sin senare bok med samma namn (2000).
Bell Hooks och intersektionalitet – före ordet fanns
Även om termen intersektionalitet myntades senare av juristen Kimberlé Crenshaw, var hooks’ analyser en praktisk tillämpning av samma princip. Hon visade redan på 1970-talet hur ras, kön, klass och sexualitet vävs samman i ett nät av maktstrukturer. För hooks fanns det inget sätt att förstå kvinnoförtryck utan att också förstå rasism och ekonomisk ojämlikhet.
Pedagogik som frihetskamp
Hooks såg utbildning som ett revolutionärt verktyg. I Teaching to Transgress: Education as the Practice of Freedom (1994) beskriver hon undervisning som en handling av kärlek och frigörelse. Hon inspirerades av Paulo Freires frigörande pedagogik och menade att lärande inte får handla om lydnad, utan om kritisk medvetenhet och deltagande.
Hon betonade vikten av att skapa klassrum fyllda av respekt, empati och lyssnande, där alla röster är lika värdefulla. För hooks var lärande ett sätt att befria både lärare och studenter från de osynliga kedjor som makt och fördomar skapar.
Kultur, medier och motstånd – Bell Hooks analyserar populärkulturen
Hooks riktade sin skarpa blick även mot film, musik och medier. I Outlaw Culture: Resisting Representations (1994) dissekerar hon hur svarta kvinnor framställs i populärkulturen – ofta som objekt, exotiska symboler eller karikatyrer.
Hon kritiserade Hollywood för att förvränga svarthet och kvinnlighet och visade hur dessa bilder formar självbild och socialt värde. Samtidigt lyfte hon fram vikten av att skapa egna berättelser – kultur som motstånd.
Kärlek som politisk kraft
I sin bok All About Love: New Visions (2001) lanserade hooks sin mest personliga men samtidigt mest universella idé: kärlek som radikal politik. Hon menade att samhället undervisar oss i konsumtion och dominans men inte i kärlek.
För hooks var kärlek mer än känsla – den var handling, ansvar och respekt. Hon såg bristen på kärlek som roten till både personligt lidande och social ojämlikhet. I en tid av cynism talade hon om kärlek som motstånd – ett etiskt, aktivt val som förändrar samhällen.
Ett liv av ord, handling och vision
Under sin karriär skrev bell hooks över 30 böcker: feministisk teori, essäer, poesi, barnböcker och självbiografi. Hennes texter präglas av klarhet, tillgänglighet och känslomässig närvaro – hon skrev med samma intensitet till forskare som till vanliga läsare.
Hon mottog flera utmärkelser, och Time Magazine listade henne 2020 som en av århundradets mest inflytelserika kvinnor.
Bell Hooks arv – en levande rörelse
Hooks dog 2021, men hennes idéer fortsätter att leva genom utbildning, aktivism och litteratur. På Berea College i Kentucky står The bell hooks Institute som ett centrum för forskning, minne och samtal i hennes anda.
Hennes inflytande märks i allt från modern feministisk teori till sociala rörelser som Black Lives Matter, och hennes tankar om ”love as action” citeras flitigt världen över.
Intressanta fakta om Bell Hooks
- Hon började skriva poesi redan som barn och publicerade sin första diktbok vid 19 års ålder.
- Under uppväxten i Kentucky var skolresor till Jefferson Davis’ födelseplats obligatoriska – en erfarenhet hon senare beskrev som chockerande.
- Hon skrev sin första bok under tio års tid, samtidigt som hon arbetade som lärare.
- Hon var en av få akademiker som konsekvent använde vardagligt språk i teori – ett medvetet val för att inte stänga ute arbetarklassläsare.
- Hon inspirerades djupt av poeter som Langston Hughes och Gwendolyn Brooks.
- Hennes idé om kärlek som politisk kraft har influerat såväl samtida konstnärer som sociala rörelser.
Bell Hooks förändrade hur världen förstår makt, kön, ras och relationer – inte genom avståndstagande teori, utan genom mänsklighet, mod och ord som brinner.
