Ljudböcker har blivit en av de mest populära formerna av litteratur i Sverige. Enligt Mediebarometern 2024 lyssnar 15 % av befolkningen på ljudbok dagligen, och hela 51 % gör det minst någon gång varje dag. Jämfört med traditionell bokläsning har ljudboken öppnat dörren för nya grupper av läsare – till exempel personer som har svårt att läsa tryckt text, människor på språng och de som föredrar multitasking.
Ljudbokens historia från fonograf till streaming
Redan i slutet av 1800-talet möjliggjorde Thomas Edisons fonograf de första inspelade uppläsningarna, men ljudbokens verkliga genombrott kom först under 1930-talet när Library of Congress i USA och American Foundation for the Blind började producera upplästa böcker på vinyl för synskadade. I Sverige tog Synskadades Riksförbund initiativet på 1950-talet med bandinspelningar och speciella bandspelare. På 1980-talet kom ljudboksklubbar för allmänheten, och CD-skivor blev snart standard. Det stora tekniksprånget kom dock 2005, när Storytel grundades och ljudböcker blev tillgängliga direkt via mobilen.
Statistik som visar ljudbokens genomslag
- 27 % av svenskarna har lyssnat på ljudbok det senaste året.
- År 2022 registrerades över 45 miljoner strömningar av ljud- och e-böcker i Sverige.
- Omsättningen för abonnemangstjänster ökade med cirka 750 miljoner kronor på bara fyra år.
- Trots att ljudformatet står för två tredjedelar av volymerna, är det fortfarande den tryckta boken som står för två tredjedelar av intäkterna.
Ljudböcker och tillgänglighet
En intressant aspekt är att ljudböcker från början inte skapades för underhållning utan för tillgänglighet. De var ett verktyg för personer med synnedsättning att få samma tillgång till litteratur som andra. Denna tradition lever vidare i biblioteken, som fortfarande spelar en central roll genom att erbjuda gratis ljudböcker via till exempel MTM (Myndigheten för tillgängliga medier).
Streaming har radikalt förändrat ljudbokens roll. Plattformar som Storytel, Bookbeat och Nextory har inte bara gjort ljudböcker lättillgängliga utan också förändrat vilka genrer som dominerar. Algoritmerna premierar främst deckare, spänning och feelgood, medan lyrik och viss facklitteratur hamnar i skymundan. Detta skapar en ny sorts litteraturmarknad där författare i populära genrer kan nå en massiv publik, medan smalare litteratur riskerar att marginaliseras.
Intressant fakta om ljudböcker
- De första ljudböckerna i Sverige spelades in på stora rullband som skickades hem till synskadade.
- Vinylskivor var ett av de tidigaste formaten, men de rymde bara några minuter per sida.
- Ljudboksmarknaden i Sverige är en av de mest utvecklade i världen, och Storytel verkar idag i 28 länder.
- Bookbeat ägs av Bonnier, vilket innebär att de både producerar böcker via förlag och distribuerar dem i samma tjänst.
Branschens utmaningar med ljudböcker
Ljudboksmarknaden har inte bara framgångar utan också problem. Kritiker pekar på vertikal integration där stora aktörer både producerar och distribuerar böcker – vilket kan leda till att egna titlar prioriteras framför andra förlags. Författare och småförlag oroas över ersättningsmodeller där varje lyssning ger betydligt mindre än ett traditionellt bokköp. Samtidigt väcker det frågan om litteraturens framtid formas av algoritmer snarare än av läsarnas fria val.
Med fler än en fjärdedel av svenskarna som regelbundet lyssnar på ljudbok har formatet gått från nisch till vardag. Många kombinerar fortfarande tryckta böcker med ljudböcker, men för en växande grupp är ljudboken den primära formen av litteratur. Det är inte längre bara en fråga om bekvämlighet – ljudboken har blivit ett av de starkaste sätten att hålla liv i läsandet i en tid då många annars skulle välja bort böcker helt.
