Oscar Wilde var en av 1800-talets mest färgstarka och kontroversiella författare. Med sin skarpa tunga, extravaganta stil och vassa satirer blev han en ikon för esteticismen, rörelsen som satte skönhet över moral. Hans liv var lika dramatiskt som hans verk: från att vara Londons mest hyllade dramatiker till att hamna i fängelse för ”grovt oanständigt beteende”.
Oscar Wilde och esteticismen
Under sina år på Magdalen College i Oxford blev Wilde en hängiven förespråkare för esteticismen – tanken om ”konst för konstens skull”. Han klädde sig prunkande, citerade antika filosofer och omgav sig med konstnärliga kretsar som förfäktade skönhet framför samhällsnytta. Detta var både en livsstil och en ideologi som gjorde honom till en levande provokation i viktorianska England.
Dorian Gray och moralens spegel
Hans mest kända roman, The Picture of Dorian Gray (1890), väckte stor debatt. Historien om den evigt unga Dorian vars porträtt förfaller i takt med hans synder, kritiserades hårt för sina ”omoraliska” undertoner. Kritiker såg romanen som ett hot mot den viktorianska moralen, medan moderna läsare betraktar den som en genial analys av skönhet, hyckleri och begär.
Oscar Wilde och de lysande komedierna
På teaterscenen briljerade Wilde med pjäser som Lady Windermere’s Fan (1892), An Ideal Husband (1895) och framför allt The Importance of Being Earnest (1895). Här blandade han skarp samhällssatir med lekfull ordlek, vilket gjorde honom till samtidens mest eftertraktade dramatiker. Publiken älskade hans kvickheter – repliker som fortfarande citeras flitigt idag.
Skandalen som krossade Oscar Wilde
När Wilde inledde en relation med Lord Alfred Douglas kom konflikten med Douglas far, markisen av Queensberry, att bli ödesdiger. Wilde stämde markisen för ärekränkning, men rättegången vändes mot honom själv. Bevis för hans homosexualitet – då ett brott – ledde till att han dömdes till två års straffarbete 1895. Från att vara firad teaterkung föll han till samhällets botten på bara några månader.
Fängelset och The Ballad of Reading Gaol
Under sin tid i fängelse skrev Wilde The Ballad of Reading Gaol (1898), en djupt gripande dikt om människans utsatthet, medkänsla och döden. Verket visade en mer allvarlig sida av honom, långt ifrån de satiriska pjäserna, och blev ett av hans mest hyllade sena arbeten.
Oscar Wilde i exil – Sebastian Melmoth
Efter frigivningen 1897 flyttade Wilde till Frankrike under pseudonymen Sebastian Melmoth. Namnet syftade på både helgonet Sebastian, martyr för sin kroppslighet, och Melmoth, en vandrande förbannelsens figur i litteraturen. Wilde levde de sista åren i fattigdom, sjukdom och exil, men behöll sin kvickhet in i det sista.
Sista dagar och katolsk tro
Oscar Wilde konverterade till katolicismen på sin dödsbädd i Paris 1900. Han avled den 30 november samma år, endast 46 år gammal. Hans sista ord lär ha varit riktade mot tapeterna i sitt rum: ”My wallpaper and I are fighting a duel to the death. One of us has to go.”
Grav och minnesmärke i Paris
Wilde begravdes på Père Lachaise-kyrkogården i Paris. Hans grav pryds av ett monument skapat av Jacob Epstein – en flygande sphinxliknande gestalt. Gravstenen bär en dikt skriven av hans nära vän Robert Ross, vars aska också vilar i graven. Idag är graven ett vallfärdsmål för beundrare världen över.
Fascinerande fakta om Oscar Wilde
- Hans fullständiga namn var Oscar Fingal O’Flahertie Wills Wilde.
- Han vann det prestigefyllda Newdigate-priset i Oxford för dikten Ravenna (1878).
- Wilde reste 1882 på en omfattande föreläsningsturné i USA om konst och estetik.
- Han talade flytande franska och tyska.
- Hans essä The Philosophy of Dress innehåller det berömda citatet: ”Mode är en form av fulhet så outhärdlig att vi måste ändra den var sjätte månad.”
