Sylvia Plath (född 27 oktober 1932 i Boston, död 11 februari 1963 i London) var en amerikansk poet och författare vars liv och verk blev symboler för den moderna bekännelsetraditionen inom litteraturen. Hon skrev med en intensitet och uppriktighet som saknade motstycke – om död, depression, kvinnlighet och skapandets pris. Hennes dikter och romanen The Bell Jar (på svenska Glaskupan) har gjort henne till en av 1900-talets mest omtalade och analyserade författare.
Sylvia Plaths barndom formade hennes mörker och geni
Plath växte upp i Massachusetts som dotter till den tyskfödde biologen Otto Plath, som forskade på bin, och Aurelia Schober Plath, lärare i engelska. Faderns död när Sylvia var åtta år gammal blev ett trauma som genomsyrade hela hennes författarskap. Dikten Daddy är en av de mest kända bearbetningarna av sorgen och ilskan efter honom. Hon började skriva redan som barn och publicerade sin första dikt som åttaåring.
Hon visade tidigt exceptionell intelligens och disciplin, något som kom att prägla hennes liv – perfektionismen var både hennes drivkraft och hennes förbannelse.
Sylvia Plath och vägen mot Cambridge
Efter gymnasiet antogs hon till det prestigefyllda Smith College, där hon snabbt blev en av skolans mest lovande studenter. Hon vann flera litterära priser och fick stipendier, men samtidigt började hennes psykiska ohälsa visa sig. 1953 försökte hon ta sitt liv för första gången, en händelse hon senare skildrade i The Bell Jar.
1955 belönades hon med ett Fulbright-stipendium och reste till England för att studera vid Newnham College, Cambridge. Där mötte hon poeten Ted Hughes, som hon gifte sig med året därpå.
Äktenskapet mellan Sylvia Plath och Ted Hughes – passion och förintelse
Förhållandet mellan Plath och Hughes var både kreativt och destruktivt. De inspirerade varandra litterärt, men äktenskapet präglades av starka känslor, otrohet och konflikter. Tillsammans fick de två barn, Frieda och Nicholas, och bodde periodvis både i USA och England.
När Hughes inledde en affär med poeten Assia Wevill 1962 bröt Plath ihop. Separationen blev gnistan till en av de mest produktiva och intensiva perioderna i hennes liv – hon skrev då de flesta dikterna som senare samlades i Ariel.
The Bell Jar – Sylvia Plaths spegel av sin egen psykiska kamp
Romanen The Bell Jar publicerades 1963 under pseudonymen Victoria Lucas, bara en månad innan Plath tog sitt liv. Boken är en självbiografisk skildring av en ung kvinnas psykiska sammanbrott i 1950-talets USA. Genom huvudpersonen Esther Greenwood beskriver Plath hur det känns att leva instängd i en osynlig glaskupa – en metafor för depression och alienation.
The Bell Jar blev snabbt en klassiker och är idag ett centralt verk inom både feministisk och psykologisk litteratur.
Ariel och de sista dikterna
Efter separationen flyttade Sylvia Plath med sina barn till London, där hon skrev med en frenesi som liknade ett rus. Hon vaknade ofta klockan fyra på morgonen för att skriva innan barnen vaknade. Under några månader skapade hon några av 1900-talets mest kraftfulla dikter – bland annat Lady Lazarus, Daddy, Tulips och Edge.
I dessa dikter är tonen skarp, visionär och fylld av både vrede och klarhet. Döden är närvarande, men också en sorts triumf – ett sätt att återta kontrollen.
Sylvia Plaths död och eftermäle
Den 11 februari 1963, bara 30 år gammal, tog Sylvia Plath sitt liv genom att gasa sig i sin lägenhet i London, medan hennes barn sov i ett annat rum. Hennes död blev en symbol för den kamp många kvinnliga konstnärer fört – mellan familjeliv, skapande och psykisk sjukdom.
Efter hennes död redigerade Ted Hughes hennes opublicerade manuskript och gav ut Ariel (1965). Diktsamlingen blev en sensation och cementerade hennes plats i världslitteraturen. 1982 tilldelades hon postumt Pulitzerpriset för The Collected Poems.
Intressanta fakta om Sylvia Plath
– Hon skrev dagbok från 11 års ålder, och över 20 volymer har bevarats.
– Hon målade och tecknade ofta, och flera av hennes konstverk finns idag i arkiv på Smith College.
– Fadern Otto Plath skrev en bok om bin, Bumblebees and Their Ways, vilket inspirerade flera av Sylvias dikter.
– Hennes son Nicholas Hughes, som blev biolog, tog tragiskt nog sitt liv 2009.
– Dikten Lady Lazarus inspirerade flera feministiska konstnärer och musiker på 1970-talet, bland annat Patti Smith.
Sylvia Plaths stil – smärta förvandlad till konst
Plaths språk är både brutalt och vackert, fullt av kontraster mellan liv och död, hopp och förtvivlan. Hon skrev i jagform med en intensitet som skapade en känsla av total närvaro. Hon var en av de första som vågade skriva öppet om psykisk sjukdom, kvinnors roll och självförstörelse som ett sätt att förstå livet.
Hennes poesi tillhör den så kallade confessional poetry-rörelsen, tillsammans med namn som Anne Sexton och Robert Lowell, där dikten blev en plats för bekännelse och sanning snarare än formell tradition.
Sylvia Plath i Sverige och världen
Glaskupan har översatts till svenska flera gånger, först av Inger Edelfeldt 1974. Plaths dikter har inspirerat svenska poeter som Kristina Lugn och Ann Jäderlund. Internationellt fortsätter hon att påverka litteratur, film och musik – från Sylvia-filmen med Gwyneth Paltrow till otaliga biografier, dokumentärer och teateruppsättningar.
Sylvia Plath förändrade synen på vad poesi kan vara: ett verktyg för överlevnad, ett rop, en bekännelse och en revolt. Hennes liv var kort, men hennes röst brinner fortfarande – lika klar, smärtsam och nödvändig som när hon först skrev sina ord vid skrivmaskinen i gryningsljuset.
