Kerstin Ekman, född 27 augusti 1933 i Risinge i Östergötland, är en av Sveriges mest hyllade författare genom tiderna. Hon har skildrat svensk landsbygd, natur, kvinnor, samhällsförändringar och moralfrågor med ett unikt språk och en ovanlig bredd. Hennes roman Händelser vid vatten (1993) räknas till de största svenska romanerna under 1900-talet och belönades med Nordiska rådets litteraturpris. Ekman har också suttit i Svenska Akademien, men lämnade sitt arbete där 1989 i protest mot hanteringen av Salman Rushdie-affären.
Från deckardrottning till litterär ikon
Kerstin Ekman började sin karriär som deckarförfattare. Hennes debutroman 30 meter mord gavs ut 1959, och följdes av en rad kriminalromaner under 1960-talet – bland annat De tre små mästarna (1961) och Dödsklockan (1963). Men i början av 1970-talet tog hennes författarskap en dramatisk vändning. Hon lämnade kriminalgenren och började utforska människans psyke, naturens betydelse och kvinnors liv i ett samhälle i förändring.
Ett tidigt exempel på denna förvandling är Mörker och blåbärsris (1972), en roman som utspelar sig i norra Sverige och markerade starten på hennes djupare tematiska utforskningar.
Kvinnorna och staden – ett mästerverk om svensk kvinnokamp
Mellan 1974 och 1983 skrev Kerstin Ekman sin berömda tetralogi Kvinnorna och staden, bestående av delarna Häxringarna, Springkällan, Änglahuset och En stad av ljus. Serien följer kvinnors liv från 1800-talets landsbygd till 1900-talets moderna Sverige, med Katrineholm som förebild för den fiktiva staden.
Genom dessa romaner fångade Ekman kvinnors kamp för frihet, identitet och rätt till eget liv. Serien betraktas som en av de viktigaste kvinnoskildringarna i svensk litteraturhistoria och har jämförts med arbeten av Selma Lagerlöf och Moa Martinson.
Kerstin Ekman och naturens kraft
Ett centralt tema i Ekmans författarskap är naturen – inte bara som miljö utan som en levande, andlig kraft. I romaner som Rövarna i Skuleskogen (1988) och Vargskinnet-trilogin (1999–2003) låter hon naturen bli en del av berättelsen, nästan som en egen karaktär.
Trilogin består av Guds barmhärtighet, Sista rompan och Skraplotter och utspelar sig i Jämtland. Här skildrar Ekman människans kamp mot ensamhet, tro, död och tidens gång. Hennes berättande rör sig mellan generationer, och naturen blir både fristad och spegel för människans själ.
Händelser vid vatten – mord, skuld och människans mörker
När Händelser vid vatten gavs ut 1993 cementerades Kerstin Ekmans ställning som en av Sveriges största berättare. Romanen utspelar sig i en liten by i norra Sverige där ett brutalt dubbelmord förändrar allt. Men det är inte mordgåtan som står i centrum, utan människorna, naturen och skuldens mekanismer.
Boken blev en internationell framgång, översattes till över 20 språk och vann Nordiska rådets litteraturpris. 2023 filmatiserades romanen som tv-serie med stor framgång och hyllades för sin trohet till Ekmans poetiska ton.
Kerstin Ekman och Svenska Akademien
Kerstin Ekman valdes in i Svenska Akademien 1978 på stol 15, efter Harry Martinson. Hon var då en av få kvinnliga ledamöter. Men efter kontroversen kring Salman Rushdies Satansverserna 1989 valde hon att lämna sitt aktiva arbete i protest mot Akademiens tystnad.
Trots att hon länge stod utanför Akademiens verksamhet betraktades hon formellt som ledamot fram till regeländringen 2018. Hennes beslut har tolkats som en symbolisk handling för konstnärlig integritet och civilkurage.
Litterär stil och återkommande teman
Kerstin Ekmans språk är rikt, poetiskt och jordnära på samma gång. Hon blandar realism med myt, sagotoner och social analys. Återkommande teman i hennes verk är:
- Människan och naturen – naturen som kraft, moralisk prövning och läkande rum.
- Kvinnors liv och frigörelse – kvinnor som söker mening, gemenskap och makt över sina egna liv.
- Skuld och ansvar – ofta skildrat genom brott, tystnad och samhällets strukturer.
- Tystnadens roll – särskilt i bygemenskaper där hemligheter och lojalitet styr.
- Gränslandet – mellan civilisation och vildmark, mellan tro och tvivel.
Ekmans prosa kännetecknas av noggrannhet, rytm och ett starkt sinne för detaljer. Hon har själv sagt att skrivandet handlar om att ”lyssna till marken”.
Intressanta fakta om Kerstin Ekman
- Hon har arbetat som filmmanusförfattare och medverkat i dokumentärer om svensk natur.
- Romanen Hunden (1986) berättas helt ur en hunds perspektiv – en ovanlig form som väckte stor uppmärksamhet.
- Hon har bott stora delar av sitt liv i Jämtland, vilket präglat hennes miljöbeskrivningar.
- Ekman har översatts till ett 30-tal språk och tilldelats bland annat Augustpriset, Nordiska rådets litteraturpris och medaljen Litteris et Artibus.
- Hon har sagt att hon inspireras av både bibelns språk och folksagor – två grundpelare i hennes berättarvärld.
Senare år och fortsatt inflytande
Trots sin ålder fortsätter Kerstin Ekman att skriva och nå nya generationer. 2007 utkom essäsamlingen Herrarna i skogen, där hon analyserar människans förhållande till naturen. År 2021 publicerade hon romanen Löpa varg, en berättelse om en äldre man, en jägare, som konfronteras med sitt förflutna och sin syn på livet.
Med Löpa varg visade Ekman återigen sin förmåga att förnya sig – språket är koncentrerat, men varje mening bär en tyngd av livserfarenhet.
Kerstin Ekmans plats i svensk litteraturhistoria
Kerstin Ekman räknas som arvtagare till Selma Lagerlöf och Sara Lidman, men har samtidigt skapat något helt eget – ett litterärt universum där landsbygdens liv, kvinnors röster och naturens själ vävs samman.
Hennes verk fortsätter att studeras på universitet världen över, och hon betraktas som en central gestalt i den nordiska litteraturens modernisering.
