Jan Guillou

En bakgrund inom journalism

Senare i livet inledde Guillou en karriär inom journalistik då han arbetade som reporter för FIB aktuellt under 60-talet, en karriär som utgör underlaget för hans satiriska roman Det stora avslöjandet vilken kom ut 1974. Efter detta gick han över till att skriva i bland annat Folket i Bild/Kulturfront som hade Greta Hofsten som chefredaktör, där fick han skriva om vänster- och solidaritetsrörelsepublikationer. Han publicerade sedan tillsammans med Peter Bratt en serie artiklar om IB 1973, som är en hemlig del av den militära underrättelsetjänsten. Detta resulterade i 10 månaders fängelse som straff för spioneri och sin roll i spioneriet.

Men det är inte bara i skrift han har medverkat, Guillou har varit programledare i Magazinet och Rekordmagazinet, dessutom har han tillsammans med Leif G.W. Persson och Per Lorentzon varit programledare för Grabbarna på Fagerhult. Förutom detta är han en vanligt förekommande gäst i debattprogram. Men detta är bara en del av vad han har åstadkommit, förutom dokumentärserien Arns rike har han skrivit en rad böcker. Serien Hamilton om den svenske underrättelseofficeren Carl Hamilton är en av hans mest kända serier, men han har även skrivit en kortare serie om korsriddaren Arn Magnusson, en serie som även blev filmatiserad.

Böcker av Jan Guillou

Jan Guillou är en av Sveriges mest produktiva och populära författare, känd för sina spionthrillers, historiska romaner och samhällskritiska verk. Jan Guillou har en bred produktion som sträcker sig över olika genrer, från spionthrillers till historiska romaner och självbiografiska verk. Hans böcker är inte bara underhållande utan ofta också djupt förankrade i samhällskritik och historisk kontext, vilket har gjort honom till en av Sveriges mest lästa och diskuterade författare.

Här är en lista över hans mest kända böcker, organiserade efter de olika bokserierna och fristående verk:

Coq Rouge-serien (Carl Hamilton-serien)

1. Coq Rouge (1986) – Introducerar den svenska underrättelseagenten Carl Hamilton.
2. Den demokratiske terroristen (1987)
3. I nationens intresse (1988)
4. Fiendens fiende (1989)
5. Den hedervärde mördaren (1990)
6. Vendetta (1991)
7. Ingen mans land (1992)
8. Den enda segern (1993)
9. I hennes majestäts tjänst (1994)
10. En medborgare höjd över varje misstanke (1995)
11. Madame Terror (2006)
12. Men inte om det gäller din dotter (2008)

Arn-serien (Tempelriddarserien)

1. Vägen till Jerusalem (1998)
2. Tempelriddaren (1999)
3. Riket vid vägens slut (2000)
4. Arvet efter Arn (2001) – Fristående uppföljare till trilogin.

Det stora århundradet (Romanserie om 1900-talet)

1. Brobyggarna (2011) – Starten på serien som följer en släkt genom 1900-talet.
2. Dandy (2012)
3. Mellan rött och svart (2013)
4. Att inte vilja se (2014)
5. Blå stjärnan (2015)
6. Äkta amerikanska jeans (2016)
7. 1968 (2017)
8. Den andra dödssynden (2018)
9. Slutet på historien (2020) – Avslutar serien.

Fristående böcker

• Ondskan (1981) – En självbiografiskt inspirerad roman om mobbning och våld.
• Häxornas försvarare (2002) – En historisk roman om häxprocesserna.
• Ordets makt och vanmakt (2009) – Jan Guillous självbiografi om livet som journalist och författare.
• Gudarnas berg (1990) – En reportagebok om kriget i Angola.

Arn Magnussons släktträd (Bokserien om Birger Jarl)

1. Tempelriddaren (1999) – Också en del av Arn-serien.
2. Riket vid vägens slut (2000) – Binder samman Arn och Birger Jarl.

Reportage och faktaböcker

• Guillou om Guillou (1989) – En samling intervjuer och reportage.
• Det stora avslöjandet (2001) – En reportagebok om media och samhällskritik.

Filmatiseringar av böcker av Jan Guillou

Jan Guillous böcker har lockat många läsare och har även inspirerat flera filmatiseringar och TV-serier. Hans starka berättelser, ofta fyllda med spänning, historiska inslag och samhällskritik, har gjort sig väl lämpade för både film och TV. Jan Guillous böcker har gång på gång visat sig vara utmärkta källor för film och TV, med deras komplexa karaktärer, spännande intriger och samhällskritiska undertoner.

Filmatiseringarna har lyckats fånga den dramatiska kärnan i hans berättelser och har därmed bidragit till att förstärka Guillous ställning som en av Sveriges mest inflytelserika författare. Med spionthrillers, historiska äventyr och självbiografiskt inspirerade dramer fortsätter hans verk att engagera och fascinera både läsare och tittare världen över.

Här är en översikt över de mest kända filmatiseringarna av hans verk:

Ondskan (2003)

• Regi: Mikael Håfström
• Huvudroll: Andreas Wilson som Erik Ponti
• Handling: Filmen bygger på Guillous självbiografiskt inspirerade roman ”Ondskan” från 1981, som skildrar en ung pojkes uppväxt präglad av våld och mobbning. Erik Ponti skickas till en internatskola där han konfronteras med nya former av grymhet och hierarki, vilket blir en kamp för överlevnad och moralisk utveckling.
• Mottagande: Filmen blev en stor succé och fick flera utmärkelser, inklusive en Oscarsnominering för bästa utländska film. Den anses vara en av de mest kraftfulla och minnesvärda filmatiseringarna av Guillous verk.

Arn-serien (2007–2008)

• Filmer: Arn – Tempelriddaren (2007) och Arn – Riket vid vägens slut (2008)
• Regi: Peter Flinth
• Huvudroll: Joakim Nätterqvist som Arn Magnusson
• Handling: Filmatiseringen bygger på Jan Guillous populära serie om tempelriddaren Arn Magnusson. Historien utspelar sig under medeltiden och följer Arn från hans ungdom i Sverige till hans tid som tempelriddare i Heliga landet och hans återkomst för att skapa fred i Sverige.
• Mottagande: Filmerna blev några av de dyraste filmproduktionerna i svensk historia och mottogs väl av publiken. De spelade en viktig roll i att popularisera den svenska medeltida historien genom en blandning av romantik, krig och politik.

Coq Rouge/Hamilton-serien (1989–2012)

1. Täcknamn Coq Rouge (1989)
   • Regi: Per Berglund
   • Huvudroll: Stellan Skarsgård som Carl Hamilton
   • Handling: Den första filmen i serien följer den svenska underrättelseofficeren Carl Hamilton i hans första stora uppdrag som spion. Filmen satte tonen för den intensiva och actionfyllda världen av spionage som Guillou skapade i sina böcker.
2. Förhöret (1989)
   • En fortsättning på ”Täcknamn Coq Rouge” där Hamilton dras in i en allt mörkare värld av internationella intriger.
3. Vendetta (1995)
   • Regi: Pelle Berglund
   • Handling: Hamilton återvänder i en film som kretsar kring maffians våld och kriminalitet.
4. Hamilton – I nationens intresse (2012)
   • Regi: Kathrine Windfeld
   • Huvudroll: Mikael Persbrandt som Carl Hamilton
   • Handling: En modern tolkning där Hamilton ställs mot internationella terrorister och politiska intriger.
   • Mottagande: Persbrandts version av Hamilton fick blandade recensioner men uppskattades för sina intensiva actionscener och moderna touch.

Madame Terror och Men inte om det gäller din dotter

• Planerade filmatiseringar: Det har funnits planer på att filmatisera andra delar av Hamilton-serien, särskilt ”Madame Terror” och ”Men inte om det gäller din dotter”, men dessa projekt har ännu inte förverkligats.

Utmärkelser och priser som Jan Guillou har fått

Jan Guillou är en av Sveriges mest framstående och kontroversiella författare och journalister, och han har under sin karriär mottagit flera utmärkelser för sina insatser inom litteratur, journalistik och samhällsdebatt. Dessa priser speglar hans omfattande inflytande inom svensk kultur och hans förmåga att kombinera underhållning med skarp samhällskritik. Hans verk har inte bara berikat den svenska litteraturen utan har också varit med och format den offentliga debatten, vilket gjort honom till en av Sveriges mest inflytelserika kulturpersonligheter.

Här är en översikt över några av de mest betydande priser och utmärkelser som Guillou har fått genom åren.

Stora Journalistpriset (1971)

Guillou fick Stora Journalistpriset tillsammans med journalisten Peter Bratt för sitt avslöjande av IB-affären. Artiklarna som publicerades i tidskriften FiB/Kulturfront avslöjade en hemlig svensk underrättelseorganisation som ägnade sig åt illegal övervakning av svenska medborgare. Avslöjandet ledde till en av Sveriges största politiska skandaler på 1970-talet. Priset erkände Guillous modiga journalistiska insats, trots att han senare dömdes till fängelse för spioneri på grund av sitt arbete med avslöjandet.

Prix Européen du Roman d’Aventure (1988)

Guillou tilldelades detta europeiska pris för bästa äventyrsroman för sin bok I nationens intresse, en del av Carl Hamilton-serien. Priset erkände Guillous förmåga att skriva spännande och komplexa spionthrillers som inte bara underhåller utan också kommenterar politiska och samhällsfrågor.

Piratenpriset (1989)

Detta pris, som instiftades till minne av författaren Fritiof Nilsson Piraten, tilldelas årligen för ett litterärt verk som speglar Piratens humor och berättarglädje. Guillou mottog priset för sin förmåga att kombinera humor, satir och skarp samhällskritik i sina böcker.

Expressens Heffaklump (1998)

Heffaklumpen är ett litteraturpris som delas ut av tidningen Expressen för barn- och ungdomslitteratur. Jan Guillou tilldelades priset för sin serie om tempelriddaren Arn Magnusson, som blev mycket populär även bland yngre läsare trots sitt historiska och mer vuxna innehåll.

Hedersdoktor vid Uppsala universitet (2000)

Guillou utsågs till hedersdoktor vid den juridiska fakulteten vid Uppsala universitet som erkännande för hans betydande insatser inom samhällsdebatt, journalistik och litteratur. Denna utmärkelse erkände hans långvariga engagemang för rättvisa och kritisk granskning av makten.

Medelhavspriset (2009)

Guillou mottog detta pris för sin förmåga att skildra medelhavsområdet och dess historia i sina böcker, särskilt genom Arn-serien, som lyfter fram relationerna mellan Europa och den muslimska världen under medeltiden.

Natur och Kulturs kulturpris (2014)

Detta pris delades ut till Guillou för hans omfattande författarskap som har skapat betydande avtryck inom svensk kultur. Priset uppmärksammade både hans litterära verk och hans bidrag till den offentliga debatten.

Evert Taube-priset (2016)

Guillou tilldelades Evert Taube-priset för sitt berättande, som likt Taubes verk ofta skildrar det svenska och internationella samhället med både kritisk blick och en känsla för mänsklig värme och humor.

Jan Guillous föräldrar

Jan Guillou föddes 1944 i Södertälje som son till Charles Guillou och Marianne Botolfsen och han växte upp i en familj med rötter i både Norge och Frankrike. Då han föddes tilldelades han ett franskt medborgarskap tack vare att hans pappa, som kom till Sverige som son till en handelsattaché vid den franska ambassaden, hade ett franskt medborgarskap. Det var först 1975 som Jan fick ett svenskt medborgarskap. Hans uppväxt var en privilegierad sådan tillsammans med sin mamma och hennes nya man i Saltsjöbaden och Näsby Park utanför Stockholm då hans pappa tidigare flyttat till Helsingfors med sin far.

Det finns mycket begränsad offentlig information om Marianne Botolfsen, och hon är mest känd genom sitt föräldraskap till Jan Guillou och som en del av hans bakgrund. Hon framträder inte som en offentlig person i samma utsträckning som sin son, och det verkar inte finnas några egna verk, publikationer eller framträdanden som hon är känd för.

Marianne Botolfsen var norsk och blev efter sin skilsmässa från Jan Guillous far, Charles Guillou, tillsammans med en annan man som familjen flyttade med till välbärgade områden som Saltsjöbaden och Näsby Park utanför Stockholm. Mycket av informationen om henne kommer från Jan Guillous självbiografiska berättelser och intervjuer där han pratar om sin uppväxt och familjeförhållanden.

Botolfsens relation till sin son och hennes inflytande på hans uppväxt har präglat honom på olika sätt, men hon höll sig främst utanför rampljuset. Även Charles Guillou, far till den svenska författaren Jan Guillou, är en mindre känd figur och det finns inte mycket offentlig information om honom utöver det som framkommit genom Jan Guillous självbiografiska berättelser och intervjuer.

Charles Guillou var av fransk härkomst och kom till Sverige som son till en handelsattaché vid den franska ambassaden. Detta gav honom franskt medborgarskap, som även fördes vidare till Jan Guillou vid hans födelse. Charles Guillou hade således en internationell bakgrund, vilket också präglade Jan Guillous tidiga liv och kulturella identitet.

Efter sin separation från Marianne Botolfsen, Jan Guillous mor, flyttade Charles till Helsingfors tillsammans med sin egen far. Charles hade en begränsad roll i sin sons liv efter separationen, vilket Jan Guillou har berättat om i olika sammanhang. Jan har beskrivit sin uppväxt som relativt avskild från sin biologiska far, vilket gjorde att hans uppväxt främst ägde rum i moderns nya familj i Sverige.

Det finns inga kända uppgifter om Charles Guillous egna yrkeskarriär eller andra betydande offentliga aktiviteter, och hans liv verkar ha utspelat sig utanför rampljuset. Hans relation till Jan Guillou är mer känd genom den påverkan den hade på Jan, särskilt i hans skildringar av en något splittrad och internationellt präglad barndom.