Det korrekta ordet i svenska språket är medan, som används i både formellt och neutralt språkbruk. Formen medans existerar också, men betraktas som vardaglig och informell. Språkrådet och Svenska Akademiens ordlista (SAOL) markerar tydligt att medan är standardformen, medan medans accepteras men med stämpeln ”vardagligt”. Detta innebär att du i skoluppsatser, rapporter, myndighetstexter och akademiskt skrivande alltid ska välja medan, medan medans ofta förekommer i talspråk, på sociala medier och i mer avslappnade sammanhang.
Medan eller medans i formellt språk
När frågan gäller medan eller medans i formellt språk är svaret entydigt: använd medan. Exempel:
- ”Hon läste en bok medan han lagade mat.”
- ”Medan vissa tycker om regn, föredrar andra sol.”
Här fungerar medan för att uttrycka samtidighet eller kontrast, och valet av ord signalerar korrekt och välvårdad svenska. Att använda medans i dessa fall kan uppfattas som slarvigt eller mindre seriöst.
Medans eller medan i vardagligt språk
I vardagligt tal används medans nästan lika ofta som medan. Det kan ses som en naturlig utveckling där språket anpassas efter hur människor faktiskt pratar. Exempel:
- ”Jag kollar mobilen medans jag väntar på bussen.”
- ”Medans det regnade igår satt vi inne och spelade kort.”
Här fyller medans exakt samma funktion som medan, men tonen blir mer lättsam. Detta gör att ordet ofta dyker upp i chattar, bloggar, forum och sms.
Historien bakom medan eller medans
Ordet medan är äldre och har funnits länge i svenskan. Medans är en yngre variant där ett extra -s har lagts till, troligen inspirerat av andra liknande ord som likas eller någonstans. Språkforskare har visat att denna form började dyka upp i skriftspråk på 1800-talet, men det var först under 1900- och 2000-talet som den fick större spridning genom vardagligt tal och digital kommunikation.
Medan eller medans i Svenska Akademiens ordlista
SAOL listar både medan och medans, men markerar den senare som ”vardaglig”. Det betyder att båda är accepterade, men att de inte är likvärdiga i status. Rekommendationen är att hålla sig till medan i skrift, särskilt om texten har en mottagare som förväntar sig korrekt språk. Medans kan däremot användas om man vill skapa en vardaglig ton.
Språkrådets syn på medans eller medan
Språkrådet har flera gånger betonat att medan är standardformen. De avråder inte helt från medans, men markerar att det är en stilfråga. Vill man framstå som korrekt, formell och språkligt medveten, väljer man medan. Vill man signalera vardaglighet och ett mer talnära uttryck, kan man skriva medans. Detta gör valet av ord beroende på sammanhanget och vilken känsla man vill ge texten.
Medans eller medan i praktiska exempel
- Formellt sammanhang:
”Jag städade medan du diskade.”
(Här hade medans uppfattats som felaktigt av många.) - Vardagligt sammanhang:
”Jag snackade medans jag körde bil.”
(Här används medans ofta i tal utan att någon reagerar.)
Intressant fakta om medan eller medans
- En undersökning av Språkrådet visar att yngre svenskar är mer benägna att använda medans än äldre generationer.
- I digital kommunikation som sms och sociala medier förekommer medans oftare än medan.
- I officiella texter, lagtexter och nyhetsartiklar är medan nästan uteslutande den använda formen.
- Diskussionen om medan eller medans påminner om andra svenska språkfrågor, t.ex. istället eller i stället, framförallt eller framför allt, där båda formerna förekommer men en av dem anses vara mer korrekt.
Slutsats i frågan medan eller medans
Medan är den korrekta och formella formen som alltid fungerar i alla sammanhang. Medans är en vardaglig variant som ofta används i tal och informella texter. Båda är förståeliga, men de sänder olika signaler till mottagaren. Därför avgörs valet av medan eller medans av situationen: korrekt och formellt – välj medan, vardagligt och talnära – medans fungerar.
Vill du framstå som språkligt säker i alla sammanhang, välj alltid medan. Vill du låta mer vardaglig, kan du variera med medans.
