Det mest centrala i det samiska språket är ord för vardagskommunikation, naturen, renskötseln, släktband och kultur. Typiska ord som används dagligen är till exempel bures (hej), giitu (tack), buorre iđit (god morgon), boazu (ren), muohta (snö), eadni (mor), áhčči (far), samt siffrorna okta–guokte–golbma (ett–två–tre). Dessa ord utgör grunden i både talat språk och i samernas kulturella identitet.
Hälsningsord och artighetsfraser på samiska
Samiskan har ett rikt system av hälsningar och artighetsfraser som speglar sociala relationer och tradition.
| Samiskt ord | Betydelse på svenska | Fakta |
|---|---|---|
| Bures! | Hej / God dag | Vanligaste hälsningen, används både formellt och informellt. |
| Bures boahtin! | Välkommen! | Ordagrant ”välkommen hit”. |
| Buorre iđit! | God morgon! | Iđit betyder morgon. |
| Buorre beaivi! | God dag! | Beaivi = dag. |
| Giitu! | Tack! | Ett av de mest spridda orden, släkt med finskans kiitos. |
| Ándagassii | Förlåt / Ursäkta | Används både i vardag och vid artiga samtal. |
| Oaidnaleapmai! | Vi ses / Adjö | Vanlig avskedsfras. |
Samiska ord för landskap och klimat
Samiska ord bär på en djup förståelse för naturen. Många ord återkommer i ortnamn över hela Sápmi, från fjäll till sjöar och vikar.
| Ord | Betydelse | Kommentar |
|---|---|---|
| johka | bäck, å | Förekommer i många ortnamn. |
| jávri | sjö | Vanligt i namn på fjällsjöar. |
| várri / várre | berg, fjäll | Centralt ord i fjällterräng. |
| luokta | vik | Kust- och sjönära namn. |
| muohta | snö | Grundord, men finns över 200 varianter för olika typer av snö. |
| guovssahasat | norrsken | Ett poetiskt ord, direkt kopplat till naturfenomen. |
Renen i språket – boazu som nyckelord
Renen är central i samisk kultur och därför också i språket.
| Samiskt ord | Betydelse | Fakta |
|---|---|---|
| boazu | ren | Grundord för djuret. |
| eallu | hjord av renar | Viktigt i renskötselns organisation. |
| ráidu | samling/flytt av renar | Beskriver praktiken att flytta hjordar. |
| guohtun | förhållanden där renen kan nå lav under snö | Ett ord som saknar direkt svensk motsvarighet. |
| goaskinboazu | skogren | En typ av ren som trivs i skogsområden. |
Familj och relationer
Släktskapsord är viktiga i samiska språk eftersom familj och nätverk alltid har haft stor betydelse i samhällsstrukturen.
| Samiskt ord | Svenska | Notering |
|---|---|---|
| eadni | mor | Grundläggande ord. |
| áhčči | far | Används i vardagligt tal. |
| nieida | dotter / flicka | Kan syfta både på släktskap och ålder. |
| bárdni | son / pojke | Motsvarighet till nieida. |
| olmmoš | människa | Generellt ord för människa/person. |
En intressant grammatikalisk detalj är att samiska språk har dualform – särskilda former för att tala om två personer. Exempel: moai = vi två, doai = ni två, soai = de två.
Siffror och räkneord
De samiska talen används likt svenskans, men böjs ofta i olika kasus.
| Siffra | Nordsamiska | Kommentar |
|---|---|---|
| 1 | okta | Vanligt i fraser som ”okta beana” (en hund). |
| 2 | guokte | |
| 3 | golbma | |
| 4 | njeallje | |
| 5 | vihtta | |
| 6 | guhtta | |
| 7 | čieža | |
| 8 | gávcci | |
| 9 | ovcci | |
| 10 | logi |
Färger och adjektiv
| Samiskt ord | Betydelse | Kommentar |
|---|---|---|
| vilges | vit | |
| rukses | röd | |
| čáhppes | svart | |
| váhčir | grå | |
| buorre | bra/god | Används både som hälsning och värdering. |
Vanliga verb
Samiskan har många böjningsformer för verb, men vissa verb är helt grundläggande i vardagen.
| Samiskt verb | Betydelse | Exempel |
|---|---|---|
| lea | vara | ”Mun lea” = jag är |
| boahtit | komma | ”Don boađát?” = kommer du? |
| mánná | gå / må | ”Dat manná bures” = det går bra |
| ráhkistit | älska | ”Mun ráhkistan du” = jag älskar dig |
Kulturord och symboliska uttryck
- gákti = samisk dräkt, vars mönster och färger signalerar hemtrakt och tillhörighet
- joik/luohti = traditionell samisk sångform, unik i sitt slag
- duodji = traditionellt hantverk i trä, horn, textil
Nya samiska ord och lånord
Samiskan skapar också nya ord för moderna företeelser:
- dihtor = dator
- sihkkel = cykel
- mánáidgárdi = förskola/daghem (”barn-gård”)
Samiska i uttal och skrift
Samiskan använder bokstäver som inte finns i svenskan, t.ex. Á, Č, Ŋ, Š, Ž. Ljuden ger språket en speciell karaktär:
- Ŋ motsvarar ”ng” i ord som ”sång”, men kan stå i början av ord
- Č uttalas som ”tj” i svenska ”tjej”
Språket har också sju grammatiska kasus (nominativ, ackusativ, genitiv, illativ, lokativ, komitativ, essiv) och konsonantväxling, vilket gör att samma ord kan förändras mycket beroende på grammatiskt sammanhang.
