Nobelpriset i litteratur är en av världens mest prestigefyllda utmärkelser. Det har delats ut sedan 1901 och tillfaller den författare som enligt Alfred Nobels testamente har skapat ”det utmärktaste i idealisk riktning”. Priset administreras av Svenska Akademien och har genom åren gått till 121 personer från olika delar av världen. Bland dessa finns några av litteraturhistoriens mest inflytelserika namn – från Selma Lagerlöf till Bob Dylan.
Senaste vinnarna och deras betydelse
- 2024 – Han Kang (Sydkorea)
Belönades för sin poetiska prosa som tar upp historiska trauman och människans sårbarhet. Hennes roman Vegetarianen har blivit en internationell succé och öppnat vägen för koreansk samtidslitteratur på den globala scenen. - 2023 – Jon Fosse (Norge)
En av Nordens mest betydelsefulla dramatiker och prosaister. Han skriver på nynorska och hans verk präglas av en minimalistisk stil som skildrar det outsagda i vardagen. Hans pjäser spelas över hela världen. - 2022 – Annie Ernaux (Frankrike)
Tilldelades priset för sin kompromisslösa skildring av minnen och kvinnors erfarenheter. Ernauxs självbiografiska metod har blivit stilbildande inom autofiktionen. - 2021 – Abdulrazak Gurnah (Tanzania/Storbritannien)
Författarskapet belyser kolonialismens arv och flyktingens livssituation. Hans roman Paradise satte Östafrika på den litterära världskartan. - 2020 – Louise Glück (USA)
En poet vars strama men känslosamma dikter speglar individens livsvillkor. Hon blev den första amerikanska kvinnliga poeten på nästan 30 år att motta priset.
Svenska Nobelpristagare i litteratur
Sverige har haft flera pristagare, något som ofta väckt debatt eftersom Svenska Akademien också utser vinnaren. Bland de mest kända:
- Selma Lagerlöf (1909) – första kvinnan och första svenskan som fick priset. Hennes Gösta Berlings saga och Nils Holgerssons underbara resa är fortfarande internationella klassiker.
- Verner von Heidenstam (1916) – hyllades för sina historiska verk som lyfte svensk nationalism.
- Eyvind Johnson och Harry Martinson (1974) – båda medlemmar i Akademien, vilket ledde till en av de största kontroverserna i prisets historia.
Fakta om kön, språk och ålder
- Endast 18 kvinnor har hittills fått Nobelpriset i litteratur jämfört med 103 män.
- Pristagare har skrivit på över 25 olika språk, där engelska, franska, tyska och spanska dominerar.
- Rudyard Kipling (1907) är den yngsta mottagaren – endast 41 år gammal.
- Doris Lessing (2007) var den äldsta med sina 88 år när hon belönades.
Kontroverser och överraskningar kring nobelpristagare i litteratur
Nobelpriset i litteratur har ofta varit omdiskuterat. Några exempel:
- Bob Dylan (2016) – priset gick för första gången till en låtskrivare, vilket väckte diskussion om vad som kan räknas som litteratur.
- Jean-Paul Sartre (1964) – tackade nej till priset eftersom han inte ville bli institutionellt knuten.
- Kazuo Ishiguro (2017) – överraskade många, men hyllades för sina romaner som kombinerar känslomässigt djup med historiska teman.
År då priset inte delades ut
Under krigsåren 1914, 1918 samt 1940–1943 delades inget pris ut. Även 1935 saknade pristagare eftersom Akademien ansåg att ingen nominerad uppfyllde kriterierna.
Processen bakom valet av vinnare
- Varje år skickar Svenska Akademien ut förfrågningar om nomineringar till utvalda litterära institutioner, professorer och tidigare Nobelpristagare.
- Nomineringarna måste vara inne senast 1 februari.
- Därefter granskas kandidaterna av Nobelkommittén som föreslår en kortlista.
- Svenska Akademien fattar slutgiltigt beslut, som tillkännages i oktober.
- Den högtidliga utdelningen sker den 10 december på Nobeldagen, Alfred Nobels dödsdag.
Symboliken och betydelsen
Nobelpriset i litteratur har inte bara en ekonomisk betydelse (prissumman 2024 var 11 miljoner kronor) utan också en enorm kulturell tyngd. Att få priset innebär en omedelbar plats i litteraturhistorien och ofta en explosionsartad ökning av bokförsäljning och internationellt inflytande.
Vinnare av nobelpriset i litteratur 1901–2024
Källa för år, namn, land och originalmotiveringar: Nobelstiftelsen och Svenska Akademien. Urvalet av “kort motivering” nedan är kondenserade sammanfattningar av de officiella motiveringarna.
Vinnare av nobelpriset i litteratur 1901–1910
1901 – Sully Prudhomme – Frankrike – idealistisk poesi och konstnärlig fulländning
1902 – Theodor Mommsen – Tyskland – monumental historisk prosa
1903 – Bjørnstjerne Bjørnson – Norge – ädel och mångsidig diktning
1904 – Frédéric Mistral – Frankrike – provensalsk poesi och språkets förnyelse
1904 – José Echegaray – Spanien – nyskapande dramatik i spansk tradition
1905 – Henryk Sienkiewicz – Polen – episk berättarkonst
1906 – Giosuè Carducci – Italien – lyrisk kraft och stilens friskhet
1907 – Rudyard Kipling – Storbritannien – berättelser och poesi med imperial tematik
1908 – Rudolf Eucken – Tyskland – idealistisk livsfilosofi i litterär form
1909 – Selma Lagerlöf – Sverige – sagoberättande med nationell särart
1910 – Paul von Heyse – Tyskland – klassisk stil och novellkonst
Vinnare av nobelpriset i litteratur 1911–1920
1911 – Maurice Maeterlinck – Belgien – symbolistisk dramatik och essäistik
1912 – Gerhart Hauptmann – Tyskland – naturalistisk dramatik
1913 – Rabindranath Tagore – Indien – lyrik med universell humanism
1914 – ej utdelat – (världskrig)
1915 – Romain Rolland – Frankrike – idealistisk humanism i prosa
1916 – Verner von Heidenstam – Sverige – historisk och nationell dikt
1917 – Karl Adolph Gjellerup – Danmark – idealistisk romantradition
1917 – Henrik Pontoppidan – Danmark – realistisk samhällsskildring
1918 – ej utdelat – (världskrig)
1919 – Carl Spitteler – Schweiz – episkt diktverk i klassisk anda
1920 – Knut Hamsun – Norge – psykologisk romanförnyelse
Vinnare av nobelpriset i litteratur 1921–1930
1921 – Anatole France – Frankrike – skeptisk humanism och ironi
1922 – Jacinto Benavente – Spanien – moderniserad spansk teater
1923 – William Butler Yeats – Irland – symbolistisk lyrik
1924 – Władysław Reymont – Polen – episk bondekrönika
1925 – George Bernard Shaw – Irland – satirisk dramatik
1926 – Grazia Deledda – Italien – sardisk realism och moral
1927 – Henri Bergson – Frankrike – filosofisk prosa med litterär verkan
1928 – Sigrid Undset – Norge – historiska romaner om tro och liv
1929 – Thomas Mann – Tyskland – borgerlig roman i hög stil
1930 – Sinclair Lewis – USA – samhällssatir och amerikanskt vardagsliv
Vinnare av nobelpriset i litteratur 1931–1940
1931 – Erik Axel Karlfeldt – Sverige – folklig och formmässigt fulländad lyrik
1932 – John Galsworthy – Storbritannien – samhällskritisk romansvit
1933 – Ivan Bunin – Ryssland/Frankrike – klassisk prosa i exil
1934 – Luigi Pirandello – Italien – metateater och identitetens spel
1935 – ej utdelat – (inga tillräckliga kandidater)
1936 – Eugene O’Neill – USA – modern amerikansk dramatik
1937 – Roger Martin du Gard – Frankrike – psykologisk familjekrönika
1938 – Pearl S. Buck – USA – kinesiska livsöden för västläsare
1939 – Frans Eemil Sillanpää – Finland – naturlyrisk människoskildring
1940 – ej utdelat – (världskrig)
Vinnare av nobelpriset i litteratur 1941–1950
1941 – ej utdelat – (världskrig)
1942 – ej utdelat – (världskrig)
1943 – ej utdelat – (världskrig)
1944 – Johannes V. Jensen – Danmark – mytisk och naturpräglad prosa
1945 – Gabriela Mistral – Chile – moderskap, kärlek och smärta i lyrik
1946 – Hermann Hesse – Schweiz/Tyskland – själslig och existentiell roman
1947 – André Gide – Frankrike – intellektuell frihet och självprövning
1948 – T.S. Eliot – Storbritannien/USA – modernistisk lyrik
1949 – William Faulkner – USA – formförnyande sydstatsromaner
1950 – Bertrand Russell – Storbritannien – klar och kritisk essäprosa
Vinnare av nobelpriset i litteratur 1951–1960
1951 – Pär Lagerkvist – Sverige – existentiell moralitet
1952 – François Mauriac – Frankrike – katolsk introspektion
1953 – Winston Churchill – Storbritannien – historisk och biografisk prosa
1954 – Ernest Hemingway – USA – kondenserat språk och mänsklig värdighet
1955 – Halldór Laxness – Island – nationell livskraft i romanform
1956 – Juan Ramón Jiménez – Spanien – ren lyrik och poetiskt ideal
1957 – Albert Camus – Frankrike/Algeriet – absurdism och moral
1958 – Boris Pasternak – Sovjetunionen – poetisk prosa och samvete
1959 – Salvatore Quasimodo – Italien – hermetisk lyrik och modernitet
1960 – Saint-John Perse – Frankrike – visionär, oceanisk poesi
Vinnare av nobelpriset i litteratur 1961–1970
1961 – Ivo Andrić – Jugoslavien – historiska skärningspunkter på Balkan
1962 – John Steinbeck – USA – socialt engagemang och berättarkraft
1963 – Giorgos Seferis – Grekland – klassisk modernism i lyrik
1964 – Jean-Paul Sartre – Frankrike – existentiell idédebatt (avböjde priset)
1965 – Michail Sjolochov – Sovjetunionen – episk Don-krönika
1966 – Sjmuel Josef Agnon – Israel – judisk tradition i modern form
1966 – Nelly Sachs – Sverige/Tyskland – Förintelsens poetik
1967 – Miguel Ángel Asturias – Guatemala – myt, politik och surrealism
1968 – Yasunari Kawabata – Japan – skönhet, tystnad och melankoli
1969 – Samuel Beckett – Irland/Frankrike – det absurda och det avskalade
1970 – Aleksandr Solzjenitsyn – Sovjetunionen – vittneslitteratur om förtryck
Vinnare av nobelpriset i litteratur 1971–1980
1971 – Pablo Neruda – Chile – sensuell och politisk poesi
1972 – Heinrich Böll – Västtyskland – efterkrigstidens moraliska prövning
1973 – Patrick White – Australien – existentiell romankonst
1974 – Eyvind Johnson – Sverige – modernistisk samhällsroman
1974 – Harry Martinson – Sverige – kosmisk poesi och humanism
1975 – Eugenio Montale – Italien – torr, exakt modernistisk lyrik
1976 – Saul Bellow – USA – intellektuell och urban roman
1977 – Vicente Aleixandre – Spanien – surrealistiskt färgad lyrik
1978 – Isaac Bashevis Singer – USA/Polen – jiddischberättelser och moral
1979 – Odysseas Elytis – Grekland – egeisk ljuslyrik
1980 – Czesław Miłosz – Polen/USA – exil, moral och språk
Vinnare av nobelpriset i litteratur 1981–1990
1981 – Elias Canetti – Bulgarien/Österrike – makt, massa och språk
1982 – Gabriel García Márquez – Colombia – magisk realism
1983 – William Golding – Storbritannien – civilisationens bräcklighet
1984 – Jaroslav Seifert – Tjeckoslovakien – human lyrik under förtryck
1985 – Claude Simon – Frankrike – nyromanens fragment och flöden
1986 – Wole Soyinka – Nigeria – myt, politik och teater
1987 – Joseph Brodsky – USA/Sovjet – intellektuell exillyrik
1988 – Naguib Mahfouz – Egypten – Kairos vardag och filosofi
1989 – Camilo José Cela – Spanien – stilistisk experimentlust
1990 – Octavio Paz – Mexiko – poesi och essä om moderniteten
Vinnare av nobelpriset i litteratur 1991–2000
1991 – Nadine Gordimer – Sydafrika – apartheid, etik och närhet
1992 – Derek Walcott – Saint Lucia – Karibien, klassiker och hav
1993 – Toni Morrison – USA – svart erfarenhet och myt
1994 – Kenzaburō Ōe – Japan – trauma, ansvar och röst
1995 – Seamus Heaney – Irland – jord, språk och försoning
1996 – Wisława Szymborska – Polen – lekfullt allvar och kunskapstörst
1997 – Dario Fo – Italien – politisk komik och commedia dell’arte
1998 – José Saramago – Portugal – allegoriska romanexperiment
1999 – Günter Grass – Tyskland – historiskt minne och skuld
2000 – Gao Xingjian – Kina/Frankrike – dramatisk och poetisk frihet
Vinnare av nobelpriset i litteratur 2001–2010
2001 – V. S. Naipaul – Trinidad/Storbritannien – exil, kolonialism och identitet
2002 – Imre Kertész – Ungern – överlevnad och moral efter Shoah
2003 – J. M. Coetzee – Sydafrika/Australien – etisk skärpa och formstränghet
2004 – Elfriede Jelinek – Österrike – språkets våld och patriarkatskritik
2005 – Harold Pinter – Storbritannien – makt, tystnad och hot i dramat
2006 – Orhan Pamuk – Turkiet – öst–väst, minne och Istanbul
2007 – Doris Lessing – Storbritannien/Zimbabwe – kvinnoliv och visioner
2008 – J. M. G. Le Clézio – Frankrike – resande, barndom och natur
2009 – Herta Müller – Tyskland/Rumänien – diktatorisk vardag och språkets motstånd
2010 – Mario Vargas Llosa – Peru/Spanien – makt, frihet och berättarkonst
Vinnare av nobelpriset i litteratur 2011–2024
2011 – Tomas Tranströmer – Sverige – koncentrerad, metaforisk lyrik
2012 – Mo Yan – Kina – grotesk realism och folksaga
2013 – Alice Munro – Kanada – novellkonst i världsklass
2014 – Patrick Modiano – Frankrike – minne, identitet och Paris under ockupation
2015 – Svetlana Aleksijevitj – Belarus – polyfon dokumentärprosa
2016 – Bob Dylan – USA – poetiska sångtexter som litteratur
2017 – Kazuo Ishiguro – Storbritannien – minne, skuld och förnekelse
2018 – Olga Tokarczuk – Polen – gränsöverskridande berättande
2019 – Peter Handke – Österrike – språk och periferins erfarenheter
2020 – Louise Glück – USA – sträng, intim och universell poesi
2021 – Abdulrazak Gurnah – Tanzania/Storbritannien – kolonialism och migration
2022 – Annie Ernaux – Frankrike – minne, klass och kvinnors erfarenheter
2023 – Jon Fosse – Norge – det outsagda i minimalismens form
2024 – Han Kang – Sydkorea – poetisk prosa om trauma och sårbarhet
