Att samla ord är en av de äldsta och mest underskattade metoderna att utveckla sitt språk. När artisten n’Jonas berättar att han har fört en personlig ordlista sedan tonåren, ett Word-dokument på 113 sidor, beskriver han något som språkvetare och författare har gjort i århundraden. Skillnaden är att de flesta av oss aldrig kommer på idén själva.
Tekniken är enkel. Du skriver ner ord du inte förstår, eller ord du tycker är vackra, tillsammans med deras betydelse. Sedan återvänder du till listan. Det är där magin sitter.
Så fungerar metoden i praktiken
n’Jonas struktur är värd att låna. I vänsterkolumnen står ordet i en hel mening, alltså i sitt naturliga sammanhang. I högerkolumnen står betydelsen, hämtad ur ordböcker som SAOL och SAOB eller specialverk som Våra vanligaste främmande ord och Svenska Dudens bildordbok.
Att skriva ut ordet i en mening, inte bara som uppslagsord, är hela poängen. Du minns inte ”diafanös” som ett isolerat ord. Du minns det i meningen där du först stötte på det.
Tre saker gör en personlig ordlista överlägsen en vanlig anteckning:
- Du väljer själv vilka ord som hamnar där, vilket gör urvalet meningsfullt
- Du tvingas formulera betydelsen, inte bara läsa den
- Listan växer med dig och speglar din läsning, dina år, dina intressen
Den sista punkten är ofta det som överraskar långtidssamlare mest. När du bläddrar tillbaka tio år ser du inte bara ord. Du ser vad du läste då, vilka problem du brottades med, vilken person du höll på att bli.
Varför ordböckerna fortfarande spelar roll
Det finns en föreställning om att ordböcker är överflödiga i en tid då Nationalencyklopedin och synonymer.se ligger ett klick bort. Den föreställningen stämmer inte riktigt.
Olika ordböcker svarar på olika frågor. SAOL talar om hur ord stavas och böjs. SAOB ger ordens historia, deras äldsta belägg och betydelseförändringar genom seklen. En synonymordbok hjälper dig hitta nyanser. En bildordbok visar att ”räcke”, ”ledstång” och ”balustrad” inte är samma sak.
När du bygger en egen ordlista märker du snabbt att en enda källa inte räcker. Det vackra ordet ”skir” betyder en sak hos SAOL, har en längre semantisk historia hos SAOB och dyker upp i andra sammanhang i en synonymordbok. Den som vill förstå ett ord på riktigt jämför.
De stora svenska förlagen som driver ordboksredaktioner är Bonnier, Norstedts och Natur & Kultur. Det är ingen slump att alla tre fortfarande satsar på lexikografi. Behovet finns kvar.
Vilka ord ska du samla?
Det enkla svaret: de ord du fastnar för. Det längre svaret är mer användbart.
Tre kategorier brukar ge bäst utdelning över tid:
- Ord du inte förstår. Det självklara fallet. Slå upp, anteckna, gå vidare.
- Ord du tror du förstår men aldrig använder. Här ligger den verkliga vinsten. Du kan ordet ”lakonisk” passivt, men det kommer aldrig ut ur din mun. Att skriva ner det aktiverar det.
- Ord som är vackra utan att vara nyttiga. ”Aftonrodnad”. ”Förgätmigej”. ”Otidsenlig”. De fyller ingen praktisk funktion. De gör dig till en bättre läsare ändå.
Undvik att fastna i facktermer du aldrig kommer behöva. En ordlista är inget bibliotek. Den ska vara levande, något du faktiskt öppnar.
En metod som rymmer mer än ord
Det här är det intressanta med personliga ordlistor. De börjar som språkövningar och blir något annat. En slags läsningens dagbok. En karta över din egen utveckling.
Författaren som skriver om sina tonår genom orden hen samlade då, gör i praktiken samma sak som en person som bläddrar i gamla brev. Orden bär minnen. ”Vemod” var ett ord du upptäckte sommaren du läste Hjalmar Söderberg. ”Kuriös” hämtade du ur en deckare på tåget mellan Stockholm och Malmö.
Det är just därför metoden funkar bäst i ett eget dokument, inte i en app. Ett Word-dokument går att skrolla, söka i, skriva ut och skicka till sig själv om tio år. Det är ditt. När appar läggs ner finns dokumentet kvar.
Börja idag, inte när du har tid
Den vanligaste invändningen mot att starta en ordlista är att man borde göra det ”ordentligt”. Skapa ett system, välja format, bestämma kategorier. Det är ofta där projektet dör.
Öppna ett tomt dokument. Skriv ner ett enda ord du stötte på den senaste veckan. Lägg till meningen där du läste det. Slå upp betydelsen i Svenska Akademiens ordlista eller SAOB. Klart.
Nästa vecka lägger du till ett ord till. Eller fem. Det spelar ingen roll. Det enda som spelar roll är att dokumentet finns och att du återvänder till det. Om tjugo år har du något du aldrig kunnat köpa: en ordbok som är din.
Och då, när du bläddrar tillbaka, kommer du förstå varför människor som samlar ord pratar om dem som personliga ägodelar. För det är precis vad de blir.
